Socioekonomiska faktorer ( fattigdom, genus, etnicitet och utbildning)

 

 

 I Sydafrika finns det ingen nationell definition av begreppet fattigdom, men ändå kan man konstatera att drygt 43 % lever under 3000 kr per år, och drygt 10,7 % lever under 1 USD dollar om dagen, delvis under extrem fattigdom.

På samma sätt som hälsa är ett svårt begrepp att definiera är även fattigdom det,  men genom tydliga siffror och statistik över de ekonomiska situationer som råder i landet kan man uppskatta fattigdomens påverkan och konsekvenser.

Life expectancy at birth; Om man nu lever under fattigdom under hela sin livstid leder det till psykiskt ohälsa så väl som fysisk ohälsa. Framför allt då ens sociala position i samhället spelar roll, då det kan leda till framgångar så som motgångar. 

”Health is the state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease” (WHO 1948).

 

Fördelningen av inkomsterna i Sydafrika ser ut så här; Poorest 10 % = 1,4 % , Poorest 20 %  = 3,5 % , Richest 10 % = 62,2 % , Richest 10% 44,7 % . ( Human development raport tab 15)

Utifrån de här siffrorna som visar hur stor andel av inkomsterna fattiga respektive rika tar del av, kan man ställa sig frågan om de ojämna fördelningarna leder till sämre hälsa? ( se HIV/Aids inlägg)

  

Enligt grundlag har alla rätt till utbildning i landet, och det råder skolplikt för barn mellan 7 och 15 år, men trots det är det en stor del unga som väljer att hoppa av skolan och på så sätt inte avslutar den grundläggande utbildningen. Drygt 10 % av befolkningen i landet saknar utbildning helt och hållet, vilket man då kan koppla till det antal som lever under 1 USD dollar. Sämre utbildning leder på lång sikt till sämre möjligheter att komma in i arbetslivet och helt enkelt kunna försörja sig själv och leva ett hälsosamt liv. I och med att man saknar utbildning förlorar man även förmågan att ifrågasätta saker och ting  t.ex. politken, med tanke på att man då saknar den kunskap man behöver för att kunna över jämföra, reflektera och resonera . Jag kan ta Thabo Mbeki som expemel som förespråkade om att man skulle förbjuda bromsmediciner under slutet av  90-talet, det ledde givetvis till en ökning av antalet HIV- positiva i landet. (www.gapminder.com). På samma sätt kanske inte alla har den kunskap de begöver om HIV/Aids som enligt DALY är den främsta orsaken till dålig livskvalitet och berövade år.
"Health permits a socially and economically productive life” (WHO 1977)


 

 

Trots att utbildningen förbättras och mer resurser lägg ner på utbildningssektorn, så kvarstår det än idag stora skillnader och möjligheter mellan svarta och vita i landet.Ca 90 % av den vita befolkningen i landet bor i städerna, gentemot 49 % av den svarta befolkningen. I och med att ANC tog över makten under 90-talet så var ett av deras främsta mål att minska dem socioekonomiska klyftorna och återbygga landet.De stora etniska skillnaderna leder ju till olika ekonomiska och sociala klyftor inom landet, vilket i sin tur kan leda till sämre hälsa för dem utpekade, delvis ursprungsbefolkningen.Sjukdomar som enkelt går att bota leder oftast till en dödlig utgång för dem som inte har råd och inte har den rätta kunskapen, och i just det här exemplet är det inte bara determinanten fattigdom som spelar roll, utan det är som sagt flera determinanter som påverkar varandra och leder till ohälsa på många olika sätt.

 

Det är inte bara de etniska skillnaderna som påverkar landet utan genusfrågan är ett omdiskuterat ämne. Man kan dock konstatera att det har blivit mycket mer jämställt mellan könen i landet, både i arbetslivet och i statsstyrelsen. Dock är det strikta traditioner och attityder som sätter kvinnan i en utsatt position, framför allt när det gäller dem som saknar fullständig utbildning och egen inkomstkälla. Dessa traditioner leder till att de utsatta kvinnorna i Sydafrika inte kan leva upp till definitionen av hälsa, att delvis leva ett långt, rikt, friskt och jämställt liv.
Kvinnornas ställning till de mänskliga rättigheterna överträds på många olika sätt, och begränsas på grund av könsbaserade traditioner och situationer då t.ex. våld mot kvinnor är vanligt förekommande, trots att detta i dagens Sydafrika är olagligt.

 

/Rahma


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0