sydafrika

/ Alla

Vi finner ett möjligt samband gällande detta som redovisas i vår determinantkarta.
/Stina

De viktigaste determinanterna som förklarar indikatorerna.

Sydafrika är landet med flest HIV/AIDS drabbade i hela världen. Vi har funnit att det inte endast är en determinant som ligger bakom detta utan det är flera som påverkar varandra. Bland annat ekonomiska och sociala skillnader som leder till stora problem, som blir allt svårare att lösa.

 

Vattenbristen är även ett stort miljöproblem som påverkar så många människor som inte får tillgång till friskt vatten. De beror på landets geografi och brist på vattendrag och sjöar. I vatten sprids bakterier som leder till en högre barnadödlighet och till diarréesjukdomar.

 

Våld och kriminalitet är ett större problem i samhälle, orsakerna tror vi kan förebyggas om landet får bistånd till att bygga upp ett bättre våldsmonopol.

 

/matilda, stina, isak, rahma, kalle

Statistik från FN departementets hemsida visar en förväntad medellivslängd i Sydafrika på 51.5 år. Gapminder visar att det under slutet av 60-talet sker en ökning från 53 år till början på 90- talet då snittåldern låg på 62 år. Men sedan efter 1992 så sjunker det drastiskt och idag ligger det alltså på 51 år. Denna otroliga vändpunkt skulle mycket väl kunna bero på att första HIV/AIDS fallet registrerades 1982 och fick stor framfart under 90-talet.

President Mbekis tillträdande som president 1999 kan också ha en avgörande roll i statistiken då han valde att ställa sig emot de bromsmedeciner som fanns mot HIV.
Gapminder visar också att antalet människor som lever med aids ökade under 90-talet samt att under åren 1999 – 2000 så tar medellivslängdens kurva ytterligare ett negativt steg.  

/Isak

Enligt DALY – den totala sjukdomsbördan, var den främsta indikatoren HIV/AIDS som ledde med 63 %, en annan av de vanligaste sjukdomarna är Diarrhoeal diseases som ligger på 3 %. Diarréesjukdomar sprids via dåligt vatten och bristande hygien, vilket vi kan koppla till Sydafrika där visserligen 93 % av landets befolkning (www.globalis.com) har tillgång till rent vatten och 82 % av befolkningen på landsbygden. Dock så har endast 59 % av befolkningen tillgång till välutbyggda sanitärinlägg och på landsbygden är det så lågt som 49 %.

 
Sanitärinlägg kontrollerar utsläppen av farliga kemikalier och annat som skadar vattenreserverna. Vi antar att färre har tillgång till rent vatten på landsbygden då färre har tillgång till toaletter vilket leder till att folk blir tvungna att uträtta sina behov utomhus som sedan via regnvatten kan spridas till risfält och andra åkrar. Underviktiga och undernärda är dem som blir värst drabbade av Diarréesjukdomar då det är väldigt påfrestande för kroppen. Man blir lätt uttorkad och får vätskebrist, har man då endast tillgång till smutsigt vatten blir det som en ond cirkel.  

 Vattenbristen är stor i Sydafrika, efterfrågan är hög men resurserna är knappa då landet har väldigt få sjöar och vattendrag. Dessutom är en mycket stor del av nederbörden sur pga. föroreningar från fabriker och dylikt. Detta bidrar till jorderosion och marken blir inte odlingsbar, även öken har en tendens till att spridas.  

 Hur stor procent av Sydafrika som är underviktiga/ undernärda saknas dock så presenteras 11,5 % av Sydafrikas barn underviktiga. Det är en hög siffra och riskgruppen likaså.

/Matilda

Då hiv/aids står för 63% av den totala sjukdomsbördan (DALY se tidigare inlägg) och 11% (regeringskansliet ”mänskliga rättigheter i Sydafrika 2007”) av hela Sydafrikas befolkning beräknas vara hiv-positiva kan man förstå att Sjukdomen är ett av Sydafrikas största hälsoproblem. Vad skulle man då kunna tänka sig vara huvudsakliga determinanter bakom detta?

Hiv/aids är en sjukdom som sprids via direktkontakt och därför ej direkt är beroende av en viss omgivande miljö på samma sätt som t.ex. Malaria som sprids med så kallad vektorspridning och då är beroende av att de myggor som sprider parasiten vidare ska kunna överleva i omgivande miljöer.

Hiv sprids från människa till människa där sexvanor och kulturella sexvanor ofta pekas ut som den bakomliggande determinanten. Då kan man fråga sig varför sig varför antalet hiv smittade fortsätter att öka när man har kunskapen om sjukdomens uppkomst.

I regeringskansliets rapport om mänskliga rättigheter i Sydafrika framgår de stora problemen med hiv/aids epidemin. Även om Sydafrika stävar mot ett mer demokratiskt och jämlikt samhälle med en grundlag formad för att främja ett skydd för de politiska, medborgerliga, sociala, ekonomiska och kulturella rättigheterna bedömer utrikesdepartementet att de finns brister i genomförandet.

Beträffande hälsovård så är det den näst störst posten i landets budget, samtidigt beskriver utrikesdepartementets att det råder stor resurs- och personalbrist inom sjukvården. Ingen skall nekas sjukvård på grund av man inte har råd men tillgången till sjukvård är varierande inom landet. I rurala områden finns stora problem gällande tillgången av sjukvård. Då kan man även fundera över vilka av landets befolkning som är bosatta i de rurala områdena med tanke på de stora klyftorna mellan rika och fattiga(se socioekonomiska faktorer) och därav vilka som får tillgång till sjukvård, dock är statistik på detta svår att finna.

Samtidigt som sjukvården är bristande är uppemot 40% (Regeringskansliets rapport om mänskliga rättigheter) av landets invånare arbetslösa, 10% av befolkningen saknar helt utbildning, våldspräglat samhälle, stora samhällsklyftor samt fortsatta skillnader i möjligheter för svarta och vita efter apartheid samt en ledning i landet som i perioder förespråkat ett stopp i användningen av bromsmediciner. Alla dessa faktorer tänker jag mig bidrar till att hiv-viruset fortsätter att spridas och att hjälpen till de sjuka inte är tillräcklig.

Utan utbildning tänker jag mig att kunskapen om sjukdomen och samhället funktion blir bristande. Det blir då svårt att tänka kritiskt mot samhällets uppmaningar (se socioekonomiska faktorer Thabo Mbeki). Undersökningar visar på att bristen på utbildning kan leda till att tron på att man själv kan påverka minskar och som indirekt kan leda till ohälsa. Vidar kan man tänka sig att de utan utbildning får svårare att konkurrera på den redan belastade arbetsmarknaden och på så sätt får det sämre ekonomiskt, som kan leda till att speciellt kvinnor i behov av pengar börjar arbeta med prostitution som i sin tur leder till att risken att smittas av hiv/aids ökar markant, författaren Helene Epstein beskriver Sydafrika som en central punkt för prostitution och människohandel.

De stora samhällsklyftorna och orättvisorna mellan svarta och vita gör även det svårare för vissa grupper att ta sig fram i samhället och på så sätt kan man tänka sig att hiv- viruset kan spridas vidare och de smittade inte får tillgång till vård.

”Det är ytterst angeläget att förstå, att val av livsstil inte utgör ett fritt intellektuellt val av vanor, utan för varje individ är valet styrt av livslång erfarenhet, samspel med andra, självkänsla och inte minst vilket hälsobefrämjande stöd som det omgivande samhället kan erbjuda”
(Grundläggande hälsovetenskap 2009,s 53)

 /Stina

 

 

 

 I Sydafrika finns det ingen nationell definition av begreppet fattigdom, men ändå kan man konstatera att drygt 43 % lever under 3000 kr per år, och drygt 10,7 % lever under 1 USD dollar om dagen, delvis under extrem fattigdom.

På samma sätt som hälsa är ett svårt begrepp att definiera är även fattigdom det,  men genom tydliga siffror och statistik över de ekonomiska situationer som råder i landet kan man uppskatta fattigdomens påverkan och konsekvenser.

Life expectancy at birth; Om man nu lever under fattigdom under hela sin livstid leder det till psykiskt ohälsa så väl som fysisk ohälsa. Framför allt då ens sociala position i samhället spelar roll, då det kan leda till framgångar så som motgångar. 

”Health is the state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease” (WHO 1948).

 

Fördelningen av inkomsterna i Sydafrika ser ut så här; Poorest 10 % = 1,4 % , Poorest 20 %  = 3,5 % , Richest 10 % = 62,2 % , Richest 10% 44,7 % . ( Human development raport tab 15)

Utifrån de här siffrorna som visar hur stor andel av inkomsterna fattiga respektive rika tar del av, kan man ställa sig frågan om de ojämna fördelningarna leder till sämre hälsa? ( se HIV/Aids inlägg)

  

Enligt grundlag har alla rätt till utbildning i landet, och det råder skolplikt för barn mellan 7 och 15 år, men trots det är det en stor del unga som väljer att hoppa av skolan och på så sätt inte avslutar den grundläggande utbildningen. Drygt 10 % av befolkningen i landet saknar utbildning helt och hållet, vilket man då kan koppla till det antal som lever under 1 USD dollar. Sämre utbildning leder på lång sikt till sämre möjligheter att komma in i arbetslivet och helt enkelt kunna försörja sig själv och leva ett hälsosamt liv. I och med att man saknar utbildning förlorar man även förmågan att ifrågasätta saker och ting  t.ex. politken, med tanke på att man då saknar den kunskap man behöver för att kunna över jämföra, reflektera och resonera . Jag kan ta Thabo Mbeki som expemel som förespråkade om att man skulle förbjuda bromsmediciner under slutet av  90-talet, det ledde givetvis till en ökning av antalet HIV- positiva i landet. (www.gapminder.com). På samma sätt kanske inte alla har den kunskap de begöver om HIV/Aids som enligt DALY är den främsta orsaken till dålig livskvalitet och berövade år.
"Health permits a socially and economically productive life” (WHO 1977)

 

 

Trots att utbildningen förbättras och mer resurser lägg ner på utbildningssektorn, så kvarstår det än idag stora skillnader och möjligheter mellan svarta och vita i landet.Ca 90 % av den vita befolkningen i landet bor i städerna, gentemot 49 % av den svarta befolkningen. I och med att ANC tog över makten under 90-talet så var ett av deras främsta mål att minska dem socioekonomiska klyftorna och återbygga landet.De stora etniska skillnaderna leder ju till olika ekonomiska och sociala klyftor inom landet, vilket i sin tur kan leda till sämre hälsa för dem utpekade, delvis ursprungsbefolkningen.Sjukdomar som enkelt går att bota leder oftast till en dödlig utgång för dem som inte har råd och inte har den rätta kunskapen, och i just det här exemplet är det inte bara determinanten fattigdom som spelar roll, utan det är som sagt flera determinanter som påverkar varandra och leder till ohälsa på många olika sätt.

 

Det är inte bara de etniska skillnaderna som påverkar landet utan genusfrågan är ett omdiskuterat ämne. Man kan dock konstatera att det har blivit mycket mer jämställt mellan könen i landet, både i arbetslivet och i statsstyrelsen. Dock är det strikta traditioner och attityder som sätter kvinnan i en utsatt position, framför allt när det gäller dem som saknar fullständig utbildning och egen inkomstkälla. Dessa traditioner leder till att de utsatta kvinnorna i Sydafrika inte kan leva upp till definitionen av hälsa, att delvis leva ett långt, rikt, friskt och jämställt liv.
Kvinnornas ställning till de mänskliga rättigheterna överträds på många olika sätt, och begränsas på grund av könsbaserade traditioner och situationer då t.ex. våld mot kvinnor är vanligt förekommande, trots att detta i dagens Sydafrika är olagligt.

 

/Rahma

Av alla dem som lider av det som vi definierat som ohälsa, är det 3 % som visar på att våld är största orsak. Det kanske inte liknar en märkvärdig siffra men är den indikatorn som är störst i mängd efter HIV/AIDS i landet. I regeringskansliets rapport om mänskligbrättigheter Sydafrika beskriver man ett samhälle som följer ett demokratiskt och jämställt rättssystem, men inom våldsmonopolen råder det låga löner, okvalificerad personal och mindre fall av korruption, vilket gör det svårare att minska det brottsfall som förekommer. Många av de fall som rapporteras är ofta våldtäkter mot kvinnor. Landet har en ganska gammaldags bild över jämlikheten mellan kvinnor och män vilket menas med att kvinnan, i de flesta fall, ses som lägre stående än mannen. Det förekommer dessutom mycket sexuella trakasserier.
 
I en artikel på DN.se beskriver forskaren Mikael Rostila och sociologen att ett lands välmående beror mycket på hur vår tillit till staten och varandra ser ut. På så vis anser jag inte att Sydafrika riktigt hittat den säkerhet inom samhället som Rostila beskriver för att få ett riktigt välmående, och eventuellt bör dem få mer bistånd till att rusta upp ett våldsmonopol, som kan vara en saknad pusselbit i det samhälle som beskrivs att vara på god väg när det gäller rättssäkerhet.    

 /Isak        

Hälsa och ohälsa, kan upplevas olika, vissa kanske tycker att de lever ett hälsofullt liv beroende på hur rent medicinskt friskt de lever, det är såklart en faktor, men det är en av många. Du kanske lever i ett land där sjukvård inte är självklart. Även utbildning och ekonomisk framgång är faktorer för ett hälsofyllt liv. Beroende på hur ens livsstil ser ut så ser vi stora skillnader hos människor, som t.ex: om en person har dåliga kostvanor, är stressad eller röker så lever personen i fråga ett ohälsofyllt liv, till skillnad från en person som kanske tränar, inte är stressad och håller sig borta från rökning. Medfödda faktorer är en ganska stark grund att utgå från när man bedömer en persons hälsa/ohälsa, t.ex: kön, ålder, etnicitet, ålder, social position osv...

 

För att citera SOU: ”Begreppet hälsa innebär fyra var för sig lika värdebegrepp, nämligen långt liv, rikt liv, friskt liv och jämlikt liv” 1997.

Även WHOs definition av hälsa lyder som sådan: Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity.

 

Genom hälsoindikatorerna kan vi se att medellivslängden är väldigt låg, därav kan vi dra slutsatsen att hälsoproblem orsakar denna låga siffra. Definitionen av hälsa enligt SOU ”begreppet hälsa innebär fyra var för sig lika viktiga värdebegrepp, nämligen långt liv, friskt liv, rikt liv och jämlikt liv” (SOU 1997). Detta visar på att hälsosituationen inte är så bra i landet.

Enligt DALY (se nedan) består en stor del av den totala sjukdomsbördan av framför allt HIV/AIDS men även Lower respiratori infections, Violence och Diarrhoeal diseases.

Vad är anledningen till detta hälsoproblem i landet?

/Matilda och Stina

Life expectancy at birth –

 m/f (years): 50/53 (http://www.who.int/countries/zaf/en/)

Infant Mortality-

56 per 1000 levande födda (http://www.globalis.se/Laender/Sydafrika/(show)/indicators)

DALY- Den totala sjukdomsbördan/ A comprehensive indicator including both losses of healhy years due to disability and premature death

 63% HIV/AIDS

 3% lower respiratory infections

 3% violence

 3% diarrhoeal diseases

 (http://www.who.int/whosis/mort/profiles/mort_afro_zaf_southafrica.pdf)

 

 /Matilda, Stina, Rahma

 

Invånare

Sydafrika har en befolkning på över 50 miljoner människor(2009). Enligt den finska hemsidan global.finland.fi beskriver man hur populationen ökar: 

	Sydafrika
Yta km2	1 219 912
Befolkning (2009) [1]	50,1  milj
Befolkningsprognos 2050 [1]	56,8  milj
Befolkningstillväxt i snitt 2005-2010 (2009) [1]	1

 

/Isak

Miljön

 

Sydafrika ligger längs söderut på den Afrikanska kontinenten med det Atlantiska till väst och det Indiska havet till öst.

I stora delar av Sydafrika finner man mycket bergområden, med fjällområden, med den dominerande inlandsplatån och längs kusterna finns bördig mark. Dock är brist på vatten ett väldigt problem på grund av avsaknad av stora floder och insjöar i landet.

 

/Kalle

Styrelseskick

Sydafrika styrs i nuläget av det socialdemokratiska partiet ANC, African National Congress med Jacob Zuma som ledare/president för partiet. Landet har länge styrts av ANC, med ledare som Nelson Mandela och Thabo Mbeki.

Partiets främsta mål är att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna i landet, att delvis försöka tackla den höga arbetslösheten i landet som än idag existerar, runt 25 % saknar arbete, och i och med det vill de kunna motverka den kraftiga kriminaliteten och de ekonomiska klyftorna i landet.

Efter Mandelas tid började korruption att härja bland de politiska ledningarna och skapade bland annat splittringar i det ledande partiet ANC.

 

/Rahma